Strandskyddsupproret verkar för att lätta på strandskyddet för jordbruksfastigheter där gården (ladugård, ekonomibyggnader och gårdsplaner) är belagd med strandskydd.

Målet är att strandskyddet helt ska tas bort från dessa områden.

För att nå målet ska Strandskyddsupproret verka för att driva opinion:

•  i media
•  mot politiker på kommunal nivå
•  mot länsstyrelsen
•  mot riksdagen, miljödepartementet, berört utskott och dess representanter
•  mot tillsatta utredare för förändrat strandskydd.
  

Genom att samla oss som är drabbade av strandskyddet kan vi bli starka och driva opinion. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter och hjälpa varandra.

Definition gård

Med gård menas ladugård och ekonomibyggnader med liknande byggnader för jordbrukets verksamhet samt gårdsplaner runt dessa byggnader där marken är lagligt ianspråktagen för jordbruksverksamhetens behov.

Strandskyddsupproret står bakom stora delar av dagens strandskydd. Även om det finns delar som strandskyddsupproret tycker är mindre bra i strandskyddet, kan det bli svårt att få opinionen med oss i dessa frågor och lämnar de därför utanför detta uppror.

De punkter som vi dock driver är mycket rimliga krav där de flesta kan ställa sig bakom upprorets kravlista.

• Ta bort strandskyddet på jordbruksfastigheter runt ladugårdar, ekonomibyggnader och gårdsplaner runt dessa byggnader.
• Kravet gäller alla jordbruksfastigheter i Sverige oavsett var de ligger. Ingen skillnad mellan hög eller låg bebyggelsegrad samt bebyggelsetryck.
• Tillåt att bedriva annan verksamhet än jordbruk på dessa gårdar för att bevara en stark landsbygd med välunderhållna byggnader.
• Ge förutsättningar för en god byggnadsvård om verksamheten kan utvecklas.
  

Punkterna ovan i detta strandskyddsuppror kommer att ge en ökad acceptans för regelverket om strandskydd genom att säkerställa att det inte är mer långtgående än vad som är motiverat utifrån dess syften.

Strandskyddsupproret är helt partipolitiskt obundna. Vi kan, och ska, föra samtal med alla politiska partier/föreningar utan att ställa oss på någon sida

Efter hela Sveriges kust från Strömstad till Haparanda, en sträcka på ca 225mil finns uppskattningsvis ca 1000 berörda fastighetsägare.

Strandskyddet runt våra sjöar är 100m jämfört med kusten som är 300m, detta innebär att det är mindre antal drabbade runt sjöar dock har vi väldigt många sjöar i vårt land. Här har det inte gjorts någon inventering vilket medför att antal drabbade runt sjöar är okänt.

Vänern, Vättern och Mälaren har det utökade strandskyddet på 300m.

Det råder en ojämlikhet mellan olika län hur hårda länsstyrelserna har varit när det utökade strandskyddet infördes. Skåne Länsstyrelse har valt att vara pragmatiska genom att inte belägga gårdarna med strandskydd om de ligger i utkanten av det utökade strandskyddet på 300m. I Halland har Länsstyrelsen tvärt om valt att vara betydligt strängare, se exempel nedan.

Kartan nedan visar ett exempel från Skåne. Den streckade röda linjen visar det utökade stransdkyddet på 300m.

På jordbruksfastigheterna med gårdarna inringade med blå cirklar har Länsstyrelsen i Skåne valt att inte ta med gårdsbyggnaderna även om de ligger inom 300 meter från havet.

Ett till exempel nedan från Skåne. Det utökade strandskyddet följer vägen som går parallellt med kusten. Här har alla byggnader även gårdsbyggnader och gårdsplaner på jordbruksfastigheter undantagits det utökade strandskyddet på 300m.

Nedan är ett tredje exempel i Skåne på en gård på en jordbruksfastighet som är undantaget det utökade strandskyddet.

Kartan nedan visar ett exempel från det utökade strandskyddet i Halland. Här har Länsstyrelsen lagt det utökade strandskyddet på 300m rakt över alla fastigheter (den yttre streckade blå linjen).

Den övre markerade fastigheten ligger ovanför en väg. Hade denna fastighet legat i Skåne hade inte gården haft något strandskydd. 

Ett till exempel från Halland där gårdar vid ytterkanterna av det utökade strandskyddet på 300m hamnar innanför strandskyddsgränsen.

I Blekinge har Länsstyrelsen valt att helt utesluta gårdsbyggnader och jordbruksmark från det utökade strandskyddet från 100m till 300m från kusten, se exempel nedan.

Att det råder en sådan ojämlikhet mellan olika län beror på att varje Länsstyrelse har arbetat var för sig när det utökade strandskyddet uppdaterades under 2010-talet. 

Naturvårdsverket tog på uppdrag av regeringen fram en vägledning för det utökade strandskyddet. I vögledningen fanns sju punkter som Länsstyrelserna kunde grunda sina beslut på. En av dessa punkter verkar de olika Länsstyrelserna ha tolkat på olika sätt, punkt 3 "Kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering".

Här har Blekinge Länsstyrelse ansett att mark som är tagen i anspråk för ladugårdar, ekonomibyggnader och gårdsplaner har förlorat sin betydelse för strandskyddets syften, dock gör inte andra Länsstyrelser samma tolkning.

Denna ojämlikhet mellan olika Länsstyrelser är det nu dags att förändra och Blekinge Länsstyrelses tolkning borde gälla i hela landet.

Nedan en inventering av berörda gårdar efter kusten från Strömstad till Haparanda. Inventeringen är utförd genom studerande av respektive Länsstyrelses kartor över strandskyddet och med hjälp av Lantmäteriets karttjänst. Viss avgränsning är utförd för mindre gårdar/torp där fastigheten har bedömts som privat tomt.

Västra Götaland

• Strömstad - 12st
• Tanum - 7st
• Sotenäs - 3st
• Lysekil- 13st
• Munkedal - 1st
• Uddevalla - 9st
• Orust- 41st
• Tjörn - 29st
• Stenungsund - 7st
• Kungälv - 24st
• Göteborg - 0st

Summa 146st

Halland

• Kungsbacka - 18st
• Varberg - 26st
• Falkenberg - 32st
• Halmstad - 10st
• Laholm - 0st

Summa 86st

Skåne

• Båstad - 15st
• Höganäs - 4st
• Helsingborg - 2st
• Landskrona - 3st
• Kävlinge - 1st
• Lomma - 1st
• Malmö - 0st
• Vellinge - 2st
• Trelleborg - 4st
• Skurup - 4st
• Ystad - 1st
• Simrishamn - 6st
• Kristianstad - 0st

Summa 43st

Blekinge

• 0st i det utökade strandskyddsområdet
• Kartunderlag saknas för strandskydd 0-100m

Summa 0st

Kalmar

• Torsås - 0st
• Mönsterås - 11st
• Oskarshamn - 17st
• Västervik - 93st
• Mörbylånga - 11st
• Borgholm - 25st

Summa 171st

Gotland

• Gotland -21st

Summa 21st

Östergötland

• Valdermarsvik  - 10st
• Söderköping - 27st
• Norrköping - 3st

Summa 40st

Summa Götaland 507st

Inventering pågår.

Idag är det väldigt få jordbruk kvar som har förutsättningar att bedriva en livskraftigt verksamhet. 

Med sämre och sämre förutsättningar att bedriva ett jordbruk där det går att leva på verksamheten har ett efter ett av dess verksamheter fått läggas ned i takt med pensionsavgångar. Pga. sviktande ekonomiska förhållande har ofta underhållet av fastigheterna fått stå tillbaka.

Ligger gårdarna nära större städer tas gårdarna ofta över av välbeställda ägare med kapital från annan verksamhet. Ofta blir det hästgårdar. Detta är inte en utveckling Strandskyddsupproret vill ska sprida sig över hela Sverige, att bara mycket rika äger våra gårdar runt våra kuster och sjöar.

Som ett exempel består min by av tolv stycken stamfastigheter där det har bedrivits aktivt jordbruk på alla tolv gårdarna under de senaste 50 åren. Idag bedrivs inga aktiva jordbruk på dessa gårdar av markägarna utan marken arrenderas ut.

Att ha kvar en strandskyddslag som nästan förutsätter att det bedrivs aktivt jordbruk på alla jordbruksfastigheter, när det i dagens Sverige knappt bedrivs aktivt jordbruk på en bråkdel av dessa medför det att denna lag behöver uppdateras till dagens förutsättningar.

Bakom Strandskyddsupproret står jag Peter Johansson som äger en jordbruksfastighet i Kungsbacka kommun, Hallands län.

Min jordbruksfastighet ligger längs med kusten i Kungsbacka med större delen av fastigheten inom strandskyddet, 300m från kusten. Gården har ägts av min släkt i 200 år och nuvarande ladugård med gårdsplaner byggdes 1916.

På 50-talet kom det första strandskyddet på 100m och på 60-talet kom det utökade strandskyddet på 300m.

Då det är svårt att leva på jordbruket på en liten enhet som min arrenderar jag ut åkermarken och har min inkomst från annat förvärvsarbete. Arrendeinkomsterna motsvarar ungefär utgiften för försäkring av jordbruksfastigheten. För att klara underhållskostnaderna på ca. 800kvm ladugård och ekonomibyggnaderna behöver det komma in inkomster från något mer än arrende. 

När jag söker strandskyddsdispens för annan verksamhet, i mitt fall tänkte jag använda de hårdgjorda gårdsplanerna runt ekonomibyggnaderna som ställplats för husbilar när inte arrendatorn använder dessa områden för vår och höstbruk, fick jag först beviljad dispens från kommunen som tyckte det var en lämplig åtgärd. När sedan Länsstyrelsen överprövade beslutet ändrades det till nekad dispens. Även vid överklagande till Mark och Miljödomstolen gick de på Länsstyrelsens beslut.

I praktiken har jag ett väldigt stort ”garage” på 800kvm där jag får bekosta underhållet från privata pengar. Detta är inte hållbart och i förlängningen kommer dagens regler vad gäller strandskyddet göra att underhållet på ladugårdar  inom strandskyddet att utebli och att dessa byggnader kommer att förfalla.

Jag sökte strandskyddsdispens för ställplats, dvs. parkering för husbilar 1-2 nätter i rad på befintliga gårdsplaner runt ekonomibyggnader. Marken har varit ianspråktagen sedan lång tid.

Den ena halvan togs i anspråk när ladugården byggdes 1916, dvs. långt innan strandskyddet infördes och den andra halvan på 1970-talet av mina föräldrar när de tog över gården från min farfar och farmor och byggde ut ladugården. Dvs. gårdsplanerna är lagligt ianspråktagna för jordbruksverksamhetens behov.

Dessa gårdsplaner på ca 2000kvm har matjorden schaktats bort och ersatts med större stenar, grövre grus med ett ytskikt av finare väggrus.  Vad gäller den ena halvan av strandskyddets syften, skydd av djur och natur, är inte applicerbart längre på dessa gårdsplaner.

Vad gäller den andra halvan av strandskyddet, att göra strandområdena tillgängliga för allmänheten hade ju blivit tillgodosedda med denna åtgärd. Allmänheten hade fått en parkering att ställa ifrån sig sina fordon på och sedan kunde tillgodose sig strandområdena runt parkeringen.

Inte långt från gårdsplanerna ligger en småbåtshamn där husbilar parkerar vilt i naturen och kör ut på strandängarna med en överbelastning som inte naturen klarar av. En ställplats i dess närhet hade minskad på trycket på denna oskyddade natur. 

Även grannar runt omkring är oförstående till Länsstyrelsens nekande till tänkt ställplats då ingen bor i direkt närhet till gårdsplanen och ingen har direkt utsikt på dessa ytor. Dvs. ställplatsen hade inte stört någon.

Argumentet som Länstyrelsen hade till ett nekande är att marken runt ladugården och ekonomibyggnaderna är allemansrättsligt tillgängliga. Detta betyder att allmänheten har rätt att gå och vistas på gårdsplanerna ända intill byggnaderna. En ställplats hade gett intrycket av en camping och skulle kunna ge intrycket av att området hade privatiserats.

Runt ett bostadshus råder en hemridszon, vilket är ett privat område närmast huset som kan begränsas av en häck eller ett plank. Detta område är privat och där har inte allmänheten rätt att vistas. Runt en ekonomibyggnad råder ingen hemridszon utan marken är allemansrättsligt tillgänglig.

Det som är märkligt med detta argument är att under min och min fars livstid, min far är född på 1940-talet, har vi aldrig sett någon gå eller vistas på gårdsplanerna utan att först fråga oss markägare om lov.

Kommunen gjorde avvägningen att behovet av ett privat initiativ med att ordna ställplats vägde större än ev. minimal inskränkning av allmänhetens rätt att vistas på mina gårdsplaner. Det råder ett stort tryck med husbilar i kommunen och önskemålet att komma nära havet från denna grupp är stor och skulle kunna tillgodoses med min tänkta åtgärd.

Dock gör Länsstyrelsen en väldigt strikt tolkning av Miljöbalken som styr strandskyddet och är väldigt restriktiva vad gäller att ge dispenser. Mark och Miljödomstolen gör samma tolkning.

Jag tycker att denna tolkning av lagen är fel och borde ändras, därför startade jag Strandskyddsupproret.

Rörande bebyggelsegrad samt bebyggelsetryck beskrivs det enligt följande i ”Lagrådsremiss Lättnader i strandskyddet - ett första steg”:

Med bebyggelse avses såväl fritidshusbebyggelse som annan bebyggelse. Bebyggelsegraden avgörs av i vilken utsträckning ett område har tagits i anspråk för bebyggelse. Som riktmärke gäller att områden som utgör tätorter enligt Statistiska centralbyråns statistik, dvs. områden med en sammanhängande bebyggelse om minst 200 invånare, inte ska anses ha en låg bebyggelsegrad. Sådana områden har således normalt en för hög bebyggelsegrad för att särskilda skäl vid dispensprövningen ska föreligga

Bebyggelsetrycket i ett område är kopplat till efterfrågan på oexploaterad mark som kan tas i anspråk för bebyggelse. Områden med högt bebyggelsetryck finns framför allt i närheten av tätorter eftersom intresset av att uppföra ny bebyggelse oftast finns inom och i anslutning till befintliga tätorter. Hur stort område runt tätorten som omfattas av det höga bebyggelsetrycket beror bl.a. på tätortens storlek. Bebyggelsetrycket är gemensamt för trakten eller närområdet och varierar inte från en fastighet till en annan.

Strandskyddsupprorets krav är att strandskyddet ska tas bort från gårdar oavsett om de ligger i ett område med hög eller låg bebyggelsegrad samt bebyggelsetryck. En gård som ligger i ett område med hög bebyggelsegrad eller bebyggelsetryck har det extra svårt ekonomiskt att få det att gå ihop.

Vid generationsskifte där ett syskon ska lösa ut andra syskon trissas värderingen av fastigheten upp av det attraktiva läget men samtidigt är strandskyddsreglerna extra hårda i dessa områden. Den som tar över gården har sämre möjligheter till utökad förvärvsverksamhet på gården jämfört med om gården hade legat i ett områden med lågt exploateringstryck enligt de nya strandskyddsreglerna som enligt förlsag införs den 1 juli 2025.

Varje bidrag räknas!
Ge ditt bidrag enkelt genom att swisha valfritt bidrag till

0727 00 67 39

Bidraget kommer att användas till:

• Omkostnader för att nå berörda fastighetsägare, porto till 1000 fastighetsägare.
• Bekosta olika plattformar som hemsida mm.
• Bekosta framtagning och tryck av opinionsmaterial
• Bekosta annonser i media
• Bekosta medverkan i mässor mm.

Vill du hjälpa till att förändra strandskyddet, hjälp till att driva opinion lokalt.

• Sprid Strandskyddsupproret till dina grannar. Skicka ett e-mail till Strandskyddsuproret och begär om ett "reklamutskick" så skickas en PDF över som kan skrivas ut och spridas.
• Ta kontakt med din lokala och regionala tidning och sprid detta budskap.
• Ta kontakt med dina lokala politiker och driv opinion.
• Har du kontakter med våra politiker eller medier på riksplanet, skicka ett mail till info@strandskyddsupproret.se, så kan vi gemensamt föra fram vårt budskap.